Närmat, ekologiska produkter och giftfria grönsaker är inte längre viktiga. Nu gäller det att karpa. Jag har försökt få en uppfattning om vad det i grund och botten är frågan om när man övergår till karpardiet. Varför vill man karpa? När jag lyssnat på mina vänner och bekanta verkar det vara så att den som karpar vill fortsätta att äta det som är riktigt gott: biffar, kotletter, bacon o.s.v. dock utan att bli för tjock. Detta åstadkommer man genom att lämna bort kolhydrater: potatis, ris, pasta, bröd o.s.v. Alltså frossa utan negativa biverkningar!
När man läser i tidningar om människors karpardiet kommer det tydligt fram att deras matvanor inte passar för fattiglappar. Köttprodukter, rikliga mängder grönsaker och frukter kostar betydligt mera än de traditionella basmatsvarorna med rikliga mängder kolhydrater. Kanske är det frågan om något slags kulinaristisk elitism.
När intresset för karpande ökat får man allt mera läsa också kritiska kommentarer och till och med varningar. I dag läste jag i tidningen en annons där man varnar för att karparen i sin diet inte får tillräckligt med fibrer och därför skall köpa deras nya effektiva fiberpiller, som kostar en hel del.
För några dagar sedan hörde jag att på en arbetsplats hade det uppstått en riktig mani att man övergå till karpardiet. Erfarenheterna var både positiva och negativa. En av den nya dietens vänner hade fått sitt kolesterolvärde att stiga till drygt 9 vilket ledde till att hans karpande krävde häftig kolesterolmedicinering.
Att äta rikligt med kött har konstaterats öka risken för cancer. Vi har länge vetat att det svarta rågbrödet med stora mängder fibrer på många sätt är häsosamt. Näringsexperterna har lyft fram många olika negativa effekter av karpande.
Ett sunt bondförnuft säger att frossande i olika former inte är hälsosamt. En sund människa känner det redan i sin egen kropp efter obalancerad måltid. Arkiatern, läkaren Arvo Ylppö hade säkert rätt när han sade att allt passar bra för människan när mängderna är de rätta.
